Sockor till frusna

I oktober visade jag mina nyligen påbörjade sockor, här. De blev klara lagom till kylan, och har använts till frusna fötter lite då och då. Oftast då det också funnits anledning att lägga upp sagda frusna fötter på bordet, så man kunnat beundra de tjusiga sockornas färgskiftningar samtidigt :)

Sockorna är virkade i det underbara garnet FAME trend från Marks & Kattens, 75% superwash ull och 25% polyamid, med virknål 2,5 mm.
Mönstret som är gratis heter Rocky Road av DROPS Design, och finns här på Ravelry.
Lättvirkade sockor, och bra blev de. Jag virkade på ganska höga skaft, så de syns ordentligt när jag även har dem till mina lågskaftade gummistövlar och mina kängor.

Sedan dessa blev klara har jag även gjort ett par enfärgat kornblå till min mamma, men de fick jag så bråttom att ge bort att jag glömde fota!

Må bäst ♥

God fortsättning till alla och envar ♥

Här sitter jag, vid köksbordet, omvärvd av doften av nybakat bröd. Mätt och belåten, varm och nöjd. Alla lussebullar är slut, julmaten likaså förutom några få skivor julskinka som snart går som pålägg när nya brödet har svalnat något. Pepparkakor finns det lite kvar av, en flaska glögg som vi strax öppnar. Jo, nån sillbit finns nog kvar också, men inte så länge till. Godis.... jo, det finns fortfarande :)

(...önskar att det vore alla förunnat att ha det lika bra och lika mycket på julen...)

Jag har valt bort bloggandet under hösten för egen del. Orken - och likaså lusten - räckte inte riktigt till blandat med allt annat som gjordes, upplevdes och ibland bara "hanns med". Så blir det ibland.

Det betyder ju inte (som vanligt) att jag slutat pyssla, virka, sticka, skriva, läsa, måla, rita.... DET har jag gjort, men inte särskilt offentligt och kanske inte riktigt i samma takt som vanligt.
Jag har varit på konsert, bio, teater och på en helkväll med Books&Dreams som var förfärligt roligt och jag släpade hem kassar med nya böcker att läsa!
Det har blivit en hel del jobba, och jag har varit ovanligt trött och hängig och DET skyller jag på mörkret som höll i sig vecka ut och vecka in utan så mycket som en glimt av solljus ens mitt på dagen.
Den senaste veckan har det dock - ur mitt perspektiv -varit fantastiskt väder! Riktigt kallt, hög blå himmel och strålande sol samt åtminstone ett snötäcke tjockt nog att dölja marken, även om det inte finns att pulsa i precis. Vi har tagit långa, långa promenader på minst 1 mil varje dag i flera dagar, och nu äntligen känner jag lite energi komma tillbaka.

Den här lille rackaren kom till sin nya ägare på juldagen. Han var en födelsedagspresent, och jag vet att han kommer trivas tillsammans med sina andra virkade kompisar i nya hemmet :)

Mönstret finns i boken Amigurumihundar av Mitsuki Hoshi, och det är en liten mops ifall någon har dålig koll på hundraser ;)

Hunden är virkad i Drops PARIS (100% bomull), färger nr 15 och 26, med virknål 3,5 mm.
En säkerhetsnos av svart plast har han, samt bruna fastsydda "nalle-ögon" från Panduro, såna som står ut lite som det ska göra på en riktig mops tydligen ;) Fyllning är vadd från en ny Ikea-kudde. Voffen fick också en egen liten filt av restgarn.

Nu så, en riktigt god fortsättning önskar jag er!
Må bäst ♥

En krans mot en socka

Det blir ingen höstkrans just nu. Jag får inte till det! Det blir bara knöligt och konstigt.
Så jag byter projekt.

Det blir sockor istället. Virkade sådana. Varmt och gosigt om fötterna, tänker jag mig =)
Återkommer snart med mönster och sådant virkligt vetande!

Må bäst ♥

En rejäl återblick

I början av sommaren for vi, alla mina kamrater på kontoret och jag, iväg till en konferensgård utanför storstan mitt i den vackra Västmanländska naturen för ett par team building-dagar. Med oss i bagaget hade vi uppdraget att var och en hålla en presentation om oss själva.

.... sånt är aldrig lätt ...

Gissa vad det stora samtalsämnet runt lunchbordet var en hel vecka dessförinnan.

En dag sa en arbetskamrat "kan inte du visa vad du har virkat?" Jo så klart jag kunde :D

Så helgen innan konferensdagarna letade jag upp vad virkat vi har här hemma, och jag plockade och plockade och fotade och fotade. När jag var klar upptäckte jag att jag absolut inte plockat fram precis alla, men det kändes ändå som att det räckte!
Till min presentation blev det till slut en samlingsbild, men ni kära hantverkare får se gänget lite mer uppdelat så var och en får komma något mer till sin fördel.

Här kommer alltså en bild-kavalkad på de amigurumisar som fortfarande bor hemma, hos mig eller Konstnären (någon av dem har nog förresten flyttat sen dess, men flertalet finns kvar). Ej uppvisade här är alla de som redan flyttat hemifrån, men den nyfikne hittar dem dokumenterade i tidigare inlägg här i Pysselstugan om man söker via etiketten "Amigurumi".

Ej uppvisat är också diverse sjalar, halsdukar och kläder som också producerats, men nån måtta får det väl ändå vara! ;)

Håll till godo, och Må bäst ♥

Gänget från TV

Dockorna

Månadsdockor och sagoväsen (egen design; troll och sjöjungfru)

Djuren, andras design

Djuren, egen design

Växter, och "öööövrigt" :)

Krokodiltänder - att virka på beställning

Ibland är det lätt, ibland så himla svårt.
Att virka på beställning.

När min systerson önskade sig en egen krokodil kändes det inte som ett ofantligt stort projekt. Jag kände att jag till och med kanske kunde göra en på fri hand. Dessvärre kunde jag tydligen inte det.

Så jag började leta mönster. Det finns massor. Fast de flesta är bebisleksaksmönster. Och nu var det ju en stor grabb som önskade sig en ny kompis. Med en massa tänder. Det var jätte viktigt.

Jag letade överallt, men hittade inget som dög. Det slutade med att beställningen ändrades till en ödla, och till världen - och systersonen - kom istället ödlan Murphy. Han finns att titta på här, och han blev väldigt väl mottagen i sitt nya hem.

Allt gott och väl. Alla nöjda och glada.
Jag gick på bokrean. Titta, en amigurumibok jag inte bläddrat i förut!

...
...
What!

Första uppslaget som liksom magiskt bläddrar upp sig när jag tar i boken är ett mönster på en krokodil! En fin en, med massor av tänder!
Så systersonen fick till slut en spontan-kompis i somras, och det är ju inte det sämsta :)

Boken där mönstret finns heter "Supersöta virkningar - 53 ulliga projekt att virka på egen hand" av Brigitte Read.
Krokodilen är virkad med 2.5 mm virknål i Svarta fårets Tilda.
Ögonen är egenmålade säkerhetsögon, och i benen sitter ståltråd så de kunde formas lite.

Jag anpassade mönstret lite efter eget tycke och smak, eftersom krokodilen fick så väldigt bred käft. Systersonens krokodil har en lite mer smäcker käft, men som fortfarande innehåller en hel massa vassa tänder :D

Må bäst ♥

Ibland blir det paus

Hej där, kära vänner i Bloggland!

Jag har haft en himla massa för mig senaste tiden, och då blev det så att det blev en paus i bloggandet. Jag hann rätt ofta inte ens fram till datorns powerknapp innan det var läggdags, så det är bra att man åtminstone kan läsa vad andra bloggar om i mobilen :)

Dock har jag med glädje sett på besöksräknaren att Pysselstugan fortsatt att ha besök även om inte jag varit här på ett tag. Hoppas ni hittat roliga och användbara saker och ting!
100 000 + besök är stort, och jag känner mig stolt och glad att ni vill vara här. Det kommer absolut ett litet firande med anledning av det framöver!

Många saker har det varit, en hel del jobb, en hel del fixa hemma, och mitt i alltihopa faktiskt också en TV-inspelning! Fast inte inom något av mina specialområden. Nej, nej, därimot min Konstnärs stora specialområde: Lajv. Dock fick jag bidra med både det ena och det andra, och fantastiskt roligt var det. Jag återkommer om det, fast det dröjer dessvärre...

Pysslat har jag förstås gjort ändå under tiden, fast lite på halvfart. Och jag har lärt mig att Avsluta Projekt. Det är en väldigt belönande känsla, att avsluta projekt. Ibland har jag avslutat "på riktigt", genom att bli färdig. Ibland har jag avslutat genom att säga: "detta projekt kommer aldrig bli färdigt, därför avslutar jag det här och nu" och så har jag repat upp en massa garn som ska få bli något annat istället. Det har också känts bra, fast på ett annat sätt.

Det som har blivit färdigt ska jag snart visa. Fast just nu sitter bilderna bara i kameran, så när jag får ut dem därifrån visar jag.

Idag var vi ute på en lång promenad i det underbara och varma fast blåsiga höstvädret. Färgerna kommer nu! Jag blir glad så jag blir pirrig ända ner i skoskaften när jag ser det :D
När jag kom hem startade jag ett nytt projekt, ett höstprojekt.

Det är precis uppstartat, med en massa restgarner från garnkorgen som mest är Svarta fårets Tilda, eller i Tilda-kvalitet, en virknål 2,5 mm samt en frigolitring från Panduro. Det ska bli en höstkrans i virkat. Ni får hänga med på färden här känner jag.
Jag börjar med klädsel till ringen; 40 fasta m fram och tillbaka i ränder, som jag sen ska sy ihop om ringen. Därefter dekorationer, men till dem kommer vi senare. Jag har lite idéer. Tipsa gärna, ni som vill. Det ska vara MYCKET på den här kransen har jag tänkt mig!

Må bäst ♥

Fåfänga hästöron :)

I sommar fick jag en utmaning. Fast den kom i form av en beställning. Och det var en utmaning.

Jag visste inte vad en hästmössa var, förrän jag fick en liten förklaring och låna en befintlig för att få se med egna ögon. Det skulle tillverkas en hästmössa att matcha ett schabrak.

Dessvärre strejkar min symaskin lite just nu, så jag fick sy öronen för hand, men på det stora hela blev det ändå en fungerande hästmössa, virkad med sydda öron. Den ursöta modellen heter Astrakan, men till vardags kallas han Kakan.

Foto: Julia Hjelmqwist

Foto: Julia Hjelmqwist

Mössan är virkad med nål 3.0 mm i garnet Red Heart Miami. Den gröna kanten är Svarta fårets Tilda.

Nu ska här virkas ytterligare en mössa, i lite andra färger och något större format, till ett väldigt tjusigt sto. Och symaskinen ska lämnas på service...

I övrigt gör jag så lite som möjligt, för att konservera energi. Det här med värmebölja är inte riktigt min grej... och i synnerhet inte vecka efter vecka. Just nu har vi fått en extra oroande konsekvens av den i den numera jättestora skogsbranden läskigt få mil härifrån. Ikväll har man gått ut med order till allmänheten att evakuera alla boende på flera mindre orter i närheten av den. Konstig sommar när det är skyfall på ena stället och ökentorka på annan. Må det börja falla regn över Västmanland väldigt snart....

Må bäst och var rädda om varandra ♥

En fin liten tröst

Hej mitt i sommaren!

Vilken hetta vi har... otroligt att se väderkartan över kalla Norden som visar en stor sol över hela landet, och temperaturer på +27 till +31 grader från sydligaste udden till den nordligaste gränsen.

Drick mycket och handarbeta lugnt i skuggan!

Jag fick en glad överraskning idag. Öppnade brevlådan och där låg ett paket till mig!
Det visade sig vara en riktig vinst :)
Jag blev besviken i början på sommaren när sista (som det visade sig) numret av MbyM kom i brevlådan. Även om Hemmets Journal är en bra tidning kändes den inte som en värdig ersättare....

Bläddrat i mina HJ har jag ändå gjort (och återupptäckt tjusningen med korsord på sommaren i hängmattan), och där finns ju små trevliga tävlingar man kan sms-delta på, så det gjorde jag några gånger och glömde bort det lika fort som jag lade ifrån mig mobilen.

Idag känner jag att jag tycker lite mer om Hemmets Journal ändå. Gissa många som kommer få nya grytlappar i min omgivning!
:D

Sommarlinne

Jag följde med en vännina till garnaffären en dag. Hon skulle handla, jag bara sällskapade.
I fönstret hängde två uppvirkade sommarlinnen.

Ni vet känslan när man går förbi ett skyltfönster, liksom ser något i förbifarten och en tanke blixtsnabbt slår ner. Så där så man måste dra efter andan, tvärstanna, backa ett par steg och titta ordentligt på vad man egentligen såg.

Så gjorde jag. Och tanken som slog ner var kopplad till denna händelse. För det garnet hade bara legat till sig i sin påse sen inköpet, medan den ena idén efter den andra rann förbi utan att påverka nystanen i påsen.

Min lilla Konstnär blev lika entusiastisk som jag. Hon bestämde hur färgerna skulle hanteras, och jag satte igång. Det kändes som att virka en duk. DET har jag inte gjort på väldigt, väldigt länge.
Några justeringar mot beskrivningen gjorde jag, men inga större. Virkningen gick i rasande fart, och plötsligt var den klar. Och hon blev nöjd, min färgglada lilla Konstnär.

Linnet är virkat i Svarta fårets Tilda med virknål 3,0 mm. Den gröna färgen heter 801 och är något slags Limited Edition, så skynda, skynda om du vill hitta och köpa just det. Mönstret är Tilda 1620.

Må bäst ♥

Studenter 2014

I år har vi inte haft eget studentfirande, men vi firade några andra! Ett par virkade saker blev det även i år förstås  =)

En av sonens bästa vänner blev väldigt förtjust i den Pikachu jag gjorde förra året, se inlägg här, och tidigare i våras visade han mig den tatuering han gjort på vaden till sin favorit-Pokémons ära: Psyduck.
Så när studenten närmade sig letade jag upp mönster på Psyduck hos WolfDreamer, och satte igång. Det blev dock ingen studentmössa, för Psyduck ser så galen ut att den såg konstig ut på....

Men studenten blev glad! Det var det viktigaste.

Psyduck är virkad med virknål 2,5 mm. Garnet till kroppen heter Catania, färg 0208. Ögonen och hårstråna är Svarta fårets Tilda, men etiketten till det blekgula garnet har dessvärre försvunnit helt och fullt. Jag vet dock att det finns ett Tilda i ungefär samma blekgula färg, om någon skulle vilja ta sig ann projektet. Sannolikt är det dessutom ett bättre val, eftersom det garn jag använde egentligen var lite för mjukt för ändamålet, så jag fick stoppa i en tunn plastskiva i näbben på Psyduck för att den inte skulle hänga...

Den andra studenten fick en liten uggla, som hängde så fint i blomsterbuketten.

Det finns maaaaaaaaaaaassor av fina ugglemönster där ute, på stora och små, söta och knasiga ugglor! Men nu hade jag en egen tanke på  mönster och färger, och dessutom storlek där i buketten, så jag virkade en egen på frihand. Ett kladdigt och lite ofullständigt anteckningsblad till beskrivning finns, jag hojtar till om det hamnar under Mina mönster i ett mer läsbart skick en vacker dag  ;)

Ugglan är virkad helt och hållet i Svarta fårets Tilda, med virknål 2,5 mm.

Nu är det kvällsmat som gäller. Kanske på altan, med tjocktröja och sockor på. Inte blev det sommarvärme idag heller, men det är härligt att vara ledig ändå. Finns ju alltid gott om saker att pyssla med! Mig går det sannerligen ingen nöd på!

Må bäst och glöm inte sockor! ♥

Grönt med rosor på

Hej alla söta som fortfarande tittar in här, trots aktivitet på absolut mini-nivå! Det har varit full fart i livet - som vanligt när det blir en bloggpaus - men nu har jag landat. Idag är det första semesterdagen efter en period av jobb, student, uppvisningar, avslutningar, redovisningar och en rolig men väldigt intensiv kurs i jobbet att runda av med precis inpå ledigheten. För att inte tala om midsommar. Den kallaste i mannaminne, men ändå midsommar!

Hantverkandet har inte precis varit superaktivt, men ingalunda nerlagt. Så klart  =)

Till att börja med har min gröna lin-tunika äntligen, äntligen blivit klar. Den tog sin tid, jag har beskrivit mina vedermödor med först ett mönster, ett antal upprepningar och sen byte av mönster, men så här blev den till slut.

Mönstret hittade jag i Kreativ stickning nr 3/2013, där den visades som ett sommarlinne. Den virkades uppifrån och ner, så jag bara fortsatte så länge garnet räckte.

Virknål 3.0 mm. Garn: Kalinka 100% lin.

Ännu har jag inte använt min tunika. Jag liksom väntar på rätt tillfälle... och betydligt varmare väder.....  =D

Må bäst ♥

Tredje gången gillt

Jag är verkligen förtjust i mitt gröna lingarn, och då är det väl lika bra att jobba på tills man blir nöjd!

Två gånger har jag repat upp allt.
Bytt mönster och startat om.
Imorgon påbörjar jag sista nystanet på denna sommartunika/klänning (beroende på hur långt sista garnet räcker).

Fästa en och annan tråd ska jag visst också göra :)

Ambassadör Kisse Katt

Om några veckor ska jag berätta lite om mig själv och mina intressen är det tänkt. "Virkning och stickning" vet de flesta, men när jag säger Amigurumi brukar reaktionen bli:
"...vad sa du nu?..."

Så jag tänkte att det kunde vara trevligt att ta med en äkta, traditionell amigurumi och visa.

Ambassadör Kisse Katt är lugn och stabil för att vara en så liten kisse. Virkad med nål 2,5 för täthetens skull i garnet Allino 50% lin 50% bomull. Gröna katt-säkerhetsögon och rosa nos ditto. Mönstret är detsamma som finns under Hjärtekatten i högerlisten.

Bob The Minion

Jag har äntligen!!! lyckats bli färdig med ett projekt som pågått länge.... och som otåligt väntats på.
I juli (!) förra året skrev jag om alla mina då pågående projekt. Då fanns han med minsann, och ganska långt hade jag hunnit också.

Sen fick han fötter. Och armarna blev klara..... och sen.... jaaa....
Jag tror jag blev alldeles nojig när det började närma sig ansiktet! Allt hade blivit så bra fram tills dess. Tänk om ansiktet skulle förstöra allt! Mönstret är väldigt bra, finns här hos All About Ami. Han är helt och hållet virkad i Svarta Fårets Tilda med virknål 2,5. Ögon och mun skulle göras av filt.

Men nu blev det plötsligt dags. Jag har haft hosta, och inte så mycket ork till övers, men modet att börja göra klart ett ansikte rann till och idag blev han äntligen färdig. Äntligen.

So, please everybody: Meet Bob!!

Bob är en lättsam och trevlig figur.

Väldigt snygg även i profil  =)

Bob tillhör ett annat Minion-kompani än de ni tidigare sett på film. "J"

Bob...? Du har fått öron?

Ahhh.... busar!

Jo, Misty. Du är också söt!

Men Bob är inte bara söt, han är coooool.....

Misty? Misty!!

Ja, Misty. Du är också cool.....

=)  Må bäst ♥

Men hallå?

Jag har ju fullt upp. Det här var väl inte så genomtänkt?

Måste vara solens fel. Den sken så underbart på lunchen idag att jag var tvungen att gå en extra sväng, och det föll sig så naturligt att ta vägen förbi garnaffären.

Väl där inne tappade jag allt fokus på redan pågående projekt, och ut kom jag med en påse nyinköpt garn. Medan jag vandrade tillbaka till jobbet och njöt av vårvädret insåg jag att jag inte har en aning om vad jag ska göra med det just köpta garnet. Galet!

Så, alldeles precis nyss, snubblar jag över detta underbara mönster. Helt plötsligt känns alltihopa som om det var Meningen!

Tempot har sjunkit....

Jo, det är sant. Det har blivit liiiiite lugnare.

Lätt är det ju inte. Finns ju alltid 1000 måsten som vill bli hanterade. Men ibland funkar det.

Jag har stickat klart en halsduk, av ett garn köpt i mycket spontan anda. Garnet heter Automne (ja,ja inte vår, men ändå :)) och är 100% akryl. Visserligen i en väldigt vacker brun färg och fantastisk mjukt och gosigt, men anledningen till impulsköpet var att det längs med garnet på ojämna avstånd hade pärlor av trä och bitar av ljusa lövfransar (eller vad jag nu ska kalla dem).

Så jag njöt av turen medan jag stickade (30 m, 2r 2a, på stickor 5) och följde fascinerat den ena lövfransen efter den andra in i halsduken. Ett nystan, 100g, gick åt.

Mjukaste halsduken

Så har jag börjat promenera igen. Varje gång solen tvingat bort det vanliga grå har jag prioriterat friskluften o ljuset framför annat.

Morgonpromenad i mitten på februari, frostigt och friskt.

På tre veckor har vi gått från krispigt kall luft med frost till idag; 10 grader varmt, lärkor i skyn över fälten bakom vårt hus och en liten, liten nässelfjäril i diket (i början av mars?).

Idag, soldisiga åkrar och fågelkvitter.

Och som vanligt för årstiden frossar jag i tulpaner. Frossar. På riktigt.

De här doooooftar så ljuvligt.....

Böcker. Jag älskar dem. Kvällsvirkningen har fått se sig något förkortad i tid, för nu har jag börjat läsa i sänglampans sken igen. Det finns så många härliga böcker som bara ligger och väntar :)

Vacker, vacker...

Så har jag börjat baka igenom. Oftast matbröd men även annat. Allt kaffebröd på Konstnärens kalas var hembakat. Hon och jag vid mjöligt bakbord. Hög mysfaktor :)

Och tiden går inte riktigt lika fort längre. Åtminstone känns allt lite bättre. Fast det kan ha med ljuset att göra förstås. Allt känns lite lättare när det går mot vår!

Må bäst ♥

Hattifnatt

Idag firar vi Konstnärens födelsedag, hipp hipp hurra!

Nåt virkat önskar hon sig alltid, och nyligen förklarade hon att hennes favorit-figur i Muminvärlden är Hattifnattarna.
De är ganska mystiska varelser, ständigt på resa - ingen vet vart och de verkar dessvärre aldrig komma fram.

De hör inget och pratar aldrig, men är väldigt känsliga och kommunicerar på telepatisk väg. Fast frågan är om de ens har nåt att kommunicera om. Man vet inte.

Farliga är de bara i samband med åskväder, då de blir elektriska, så under sådana bör man absolut inte röra vid dem.

Den här Hattifnatten är virkad i Lima knitting yarn, 100% bomull (ganska stelt och inte så skönt att virka i, men stabilt blir det. Hattifnatten är inte ens stoppad. Han står väldigt bra ändå! ) Den gröna lilla plattan är virkad i Svarta fårets Tilda, båda med virknål 2,5.

I plattan ligger en metallbricka, så han välter inte. Blomknappar och limmade ögon.

Mönster har jag inget. Hattifnatten kom till på frihand, och kommer fler (det ska det, säger Konstnären) blir de därför alla unika :)

Må bäst <3

Gör om och gör rätt...

Idag, denna traditionella Vasaloppssöndag, står TV:n naturligtvis på...men inte längre med skidor utan nu med sändning från Nordiska i konståkning från Uppsala.

Och vad har jag då pysslat med?
Jag har repat upp... och repat upp... och repat upp...

Med bara 6 varv kvar på min gröna tunika i lin började jag fundera på om den VERKLIGEN skulle bli så vid....

Nä. Den skulle ju inte det.

Räkna, lusläsa mönstret, räkna, kontrollerna. Och börja repa upp.

Men, när allt kommer omkring, när man har virkat alla dessa timmar vill man ju att resultatet ska bli riktigt bra också!

Må bäst och minns att när Vasaloppet är passerat är våren inte långt borta!  <3

Hur fort kan tiden gå egentligen?

Det som jag trodde skulle bli ett nytt år med lägre tempo och mer tid har istället blivit...
ja, jag vet inte riktigt vad... Men fort går det!

Veckorna rusar förbi, och jag hinner inte med! Det har hänt en massa roliga saker men jag hinner inte med att njuta. Så har det varit lite tråkiga saker, och jag hinner inte bearbeta dem heller.

Det är som att jag 1 januari 2014 klev på ett nytt tåg utan att ana att det var ett höghastighetståg. Och jag skulle vilja ta en paus vid någon perrong, kliva av och sträcka på benen, ta en nypa frisk luft. Men tåget stannar inte, det bara rusar på och jag susar förbi än det ena, än det andra.

Hur GÖR man? Jag vill att tåget ska sakta ner! Ni som vet, berätta!

En sak förstår jag i alla fall. Att jobba mycket är att elda på tåget. Jag försöker hålla emot, men lätt är det inte.

Ofta framåt kvällen blir det ändå en stund över när jag kan sitta i soffan och ägna mig åt garn i någon form. Tur det, för det är ju hälsobringande vet vi alla =)

Just nu pågår en tunika i fantastiskt grönt lin.

En liten kaktusplantering till har blivit av. Kolla alla vackert målade askar som omger den i Konstnärens bokhylla!

En mjuk röd halsduk har getts bort till en frusen kamrat.

En grytlapp har överlämnats till herrn i huset på beställning. Strålande matlagning väntas!

Och som vanligt pågår ett antal samtidiga projekt i övrigt. Jag grejar med ugglor till exempel. Mer om det senare!

Hoppas NI har oceaner av tid att lägga på sådant och sådana som ni älskar. Jo, jag förstår om så inte är fallet för er heller, men jag kan ju få önska!

Må bäst i alla fall ♥

Ja men varför inte en sjal till?!

Under hösten blev det en sjal till, som jag inte visat. En variant på Göteborgsjalen till, samma mönster fast utan fransar. Fast jag har inte bestämt mig än. Den kanske ska få det, fast just nu provar jag utan.

Samma mönster som Göteborgssjalen helt och hållet, fast ett annat garn. Dessvärre hittar jag just nu inte etiketten så jag kan berätta vad det är för garn, men jag uppdaterar inlägget så fort jag vet...
Stickor nr 8 var det i alla fall.

Den här sjalen fick fem knappar istället för fyra, som de tidigare fått. Jag hade nämligen fem knappar som jag sparat från en kofta från 80-talet, en mycket färgglad och mycket älskad kofta. De återbrukade knapparna är i olika färg och ser så plastigt goda ut att de påminner om godis. Passar utmärkt på denna sjal.

Den här sjalen funkar precis som övriga även som halsduk om man vill det, och är väldigt snabbstickad eftersom det är stora stickor. Hmm.... fransar eller icke fransar... det är frågan....

Den uppmärksamme (eller flitige läsaren hos Pysselstugan) kanske lägger märke till att min dotter Konstnären har samma kläder på sig på vartenda ett av de senaste sjal-inläggen. Däremot har hon själv bytt accessoarer till varje; här är det halsband och armband i neonfärger att toppa sjalen med, och som den seriösa modell hon är har hon också bytt frisyr till varje sjal! Alla bilder togs faktiskt vid ett och samma tillfälle  =D
Men i och med detta inlägg är vi färdigvisade med allt som tillverkades under hösten men aldrig hann visas.

Må bäst ♥