lördag 16 mars 2013

Uggle-knasig? Jag?

Konstnären påstår att jag aldrig kan gå förbi en uggla utan att reagera med ett spontant "En uggla!".
Jag har ihärdigt förnekat.

Nu har hon börjat peka ut alla ugglor vi möter på vår väg, som en snäll tjänst mot mig, och jag börjar misstänka att hon haft rätt hela tiden. Jag ÄR nog uggle-knasig. För jag blir jätte glad när jag ser dem....
Förstår inte varför bara??

Det kan möjligen tänkas ha att göra med Fablernas värld. Jag älskade den blå Jakob Uggla. Han var bara bäst, och jag såg några ... eller många.... avsnitt av det barnprogrammet...

Så när jag hittade denna underbara mormorsruta hos Pysselkiisen blev jag förstås jätte glad, och plockade genast fram garn och nål och började virka trots att det egentligen var sovdax. Ugglerutan är ursprungligen designad av Sarah med bloggen Repeat Crafter Me, och där finns alltså hela mönstret på engelska för den som önskar det.



Jag har virkat i Svarta fårets Tilda med virknål 2,5, och jag valde att brodera pupillerna. Mönstret är lätt och går fort. Det enda trixiga var att få ugglan att hamna mitt i rutan. Det blev en upprepning innan jag insåg hur jag skulle göra. Man gör 8 st lm-bågar på baksidan av ugglan som är starten på själva rutan. Då får man tänka att hörnet på rutan ska hamna mitt för ett "öra" på ugglan. Då löser sig resten =)

Gissa om jag ska göra fler... sen ... när vi kommer hem från biblioteket.... och skridskobanan....

Må bäst ♥

måndag 11 mars 2013

Mormor Ebbas knappar

Hej där! Lite piggare, mycket kryare  =)

Usch och fy för influensa! Jag totalförstörde Konstnärens sportlov genom att skaffa mig en rejäl sådan, och det funkade inte ens att sitta och pyssla.... Knasigt blev det. Men nu så börjar ork och lust komma tillbaka!

I helgen firade vi Konstnärens födelsedag, och inför kalaset ringde min mamma och frågade om vi möjligen ville ha några knappar. Min mormors knappar i en låda, närmare bestämt. Absolut självklart ville vi det!!


Titta, titta, titta!! Vi fullkomligt frossade i knappar på kvällen när vi kalasat klart och disken torkade  =D


Nostalgi när mamma plockade fram knappar och berättade om tröjor och kappor de suttit på i hennes barndom och tonår... och hur hon som liten lekt med knapparna i mormors låda, och jag mindes mina egna lekar i samma låda... och den här kvällen stod min egen dotter och plockade och sorterade i min mormor Ebbas knapplåda... Underbart!

Räck upp handen alla som lekt med knappar som små!

Nu ikväll har knapplådan varit framme igen, denna gång för att stå till tjänst med hjälp av knivig problemlösningsuppgift i matteläxan. "Om man har tio knappar - så här - i en triangel som pekar uppåt, hur kan man då få en triangel att peka neråt genom att flytta bara tre knappar... hmmmmm..." Vi löste uppgiften.

Mamma hade mer saker med sig, nämligen några sömnadsböcker från mormors syster Elsa. Jag känner verkligen att detta med broderi kommer närmare och närmare!


Bokens "Hemslöjdens handarbeten" är utgiven 1952 med förord från 1944, och både den och boken "Konstsöm att börja med" (kursbok utgiven 1959) visar traditionella broderitekniker och båda är helt oemotståndliga. Se bara här på ett par av inspirations-puffarna från "Hemslöjdens handarbeten":



Jag tar mig friheten att återge slutet av förordet i "Hemslöjdens handarbeten":
"Mönstersamlingen vill även ge anvisningar och modeller för skolornas handarbeten, ty vi äro övertygade om, att skall en riktig grund på nytt byggas upp i detta avseende, måste denna läggas i och med det första handarbete som sättes i barnens händer.
Kan boken slutligen i någon ringa mån medverka till att den stil och kvalité, som fordom var utmärkande även för de enklaste svenska hem, åter börjar eftersträvas, då är målet med densamma vunnet.

Stockholm i december 1944
MATTIS HÖRLÈN"

Underbart!

Jag gjorde faktiskt lite nytta mitt i influensa-eländet när jag tänker efter. För (minst) två år sen började jag på en tröja och jobbade på rätt bra tills Stopp nr 1 inträffade. Kommer inte längre ihåg vad Stopp nr 1 bestod av, med det varade ganska länge. Kanske blev det sommar och inspirationen för en tjock-tröja försvann?
Hur som helst; en vacker dag packade jag upp mitt röda UFO och fortsatte (kanske hade det blivit vinter igen?) och nu gjorde jag nästan klart hela tröjan innan Stopp nr 2 infann sig. Stopp nr 2 kommer jag definivt ihåg bestod av omotivation pga varmt väder och obeslutsamhet kring kragen.

Nu tog jag fram tröjan, plockade upp maskor runt halsen och stickade helt sonika en hög krage i resår tills garnet tog slut. Större beslut än så orkade jag inte ta. Och den blev klar. Och jag provade och Konstnären fotade.



Och sen vek jag prydligt ihop den och nu ligger den längst upp på den översta hyllan i min garderob. Men den ÄR färdig åtminstone. Sannolikt vinner den ingen skönhetstävling, men den är både mjuk och varm, och ibland kanske man inte ska begära mer än så.  =)

Och när nu vintern totalt vägrar släppa sitt grepp om oss kanske den är precis vad jag behöver. Hålla mig varm så inga mer bacillusker eller virusilurer får för sig att bygga bo i min kropp.

Må bäst, och håll er varma! ♥