Flätstickad väska

Väskan är klar! Den är provad också. Justerad. Provad igen. Nu funkar den, och den funkar bra!!

Alltså väskan jag nämnde här, när jag satt och kraxade med halsont. Jag stickade flätor som aldrig förr, och fick in snitsen till slut  =) Garnet är Marks & Kattens TRIXIE, 70 % superwash ull, 30% nylon. Stickor 4. Precis ett nystan gick det åt. Mönstret kommer, som jag nämnde tidigare, från Stickmagasin nr 10/2012 och är egentligen ett Ipad-fodral men hos mig lever den sitt liv som axelremsväska.

Först sticka, sticka, sen blocka, blocka...

Mönstret är breda och smala flätor i rader där de yttre breda flätorna i fortsätter runt kanten på locket. Nog den tjusigaste väskan jag producerat, om jag får säga det själv  =D

Sen, under en teaterrepetition (ja, hon har odlat ett nytt intresse Konstnären...) virkade jag en axelrem. Bara 6 fm runt, runt tills den var tillräckligt lång för mig. I ändarna sydde jag fast små fina karbinhakar från Panduro. Ifall jag skulle vilja förvandla väskan till Ipad-fodral igen...

Sen knappen så klart. Och en liten ögla på undersidan av locket att trä över knappen. Trä-knappen. Rätt tjusig knapp, tycker jag. Den och väskan trivs ihop i alla fall.

Titta så fin! Precis lagom för mina mobiler, kort och sånt.

Jo, jag sydde foder till den också. Tyget är smårutigt med prickar på, väldigt fint! Vet inte om det syns men jag gjorde faktiskt två fickor i den. Det är den där lilla svarta sömmen mitt på. En lite mindre och en lite större sidoficka. Jag och symaskinen gick rätt bra ihop, och jag kände att det kan vara så att vi kommer ses lite mer framöver till och med!

En liten bee-charm sitter på den. Kände att februari månad måste få sätta sina ♥-spår nånstans på den.
Sen tog jag med den till jobbet, satte på mig den och blev jätte glad när min mycket trevliga arbetskamrat utbrast "den är sååååå mycket du!!" =)

Sen stoppade jag ner jobbmobilen i sitt lilla fack... och privata mobilen i det stora facket... och la ner kalendern.... och plötsligt hängde den nere vid mitt knäveck.... hmmmm, se framför er hur både min och min trevliga arbetskamrats panna rynkades kraftigt....
Så klart tänjde den virkade axelremmen snällt ut sig för varje föremål jag stoppade i väskan. Så inte blev den använd den första dagen på jobbet utan hemburen igen. Eftersom jag virkade axelremmen runt, runt är den som ett rör... och där i har jag nu sytt in ett smalt läderband, från karbinhake till karbinhake, i tre varv.

Efter det hänger den snällt på höften, precis där den ska, med mobiler, kalender OCH kort i. Och jag har händerna fria att bära kaffekopp och anteckningsblock och mapp med papper... i stället....
Ja, ja, sån man är. =)

Ha det riktigt gott ♥