Årets första inlägg - tillåt mig presentera Ödlan Murphy!
Ödlan Murphy var en födelsedagspresent till systersonen, han som brukar önska sig virkat. Då hette han bara Ödlan, men Murphy är ett mycket bra namn till honom tycker jag.
Mönstret finns på Ravelry, så du behöver logga in där för att länken som kommer snart ska funka. Det är gratis och heter Gecko Frecko.
Det kräver en viss virkvana, mönstret, och det är samma teknik som Amigurumiartist använder sig av för sina fantastiska skapelser, men vågar man så blir man en duktigare virkare =)
Mönstret är välskrivet, och där finns bilder att följa, så en fin ödla blir det till slut.
Murphy är ganska stor, eller lång i alla fall, och jag valde att montera benen så att han skulle kunna ligga i handen som Konstnären visar, eller på armen och hålla om den lite som hans nya husse håller honom.
Fötterna med de vansinnigt söta tårna var knepigast att få till, men de blev väldigt fina när de var monterade och klara. Riktiga gosefötter helt enkelt!
Murphy är virkad i Baby Superwash ull från Asa Gjestal Spinneri, 100% merinoull med virknål nr 2. Han har gula säkerhetsögon med irisar, jätte fina!
Må det nya året bringa lycka och många långa hantverkstimmar till var och en ♥
Så söt!
SvaraRaderaVilken fin!
SvaraRaderaPå vilket sätt är mönstret lite klurigt?
//jonna d
Hej och tack!
RaderaJag svarar både här och hos dig Jonna, så även andra kan se mitt svar på vari klurigheten består =)
Om du är en van virkare är det inte svårt, det kräver "bara" att du håller noga reda på varje varv så att ryggknoppar och ödlans böjningar på kroppen hamnar på rätt ställe. Använd markörer och räkna ofta!
Om du är en inte så van virkare måste man förstås vara precis lika noga, men då kan dessutom tekniken där du får fram just dessa böjningar på kroppen kännas svåra i början. Det handlar om att man virkar både hela och halva varv, och att man vänder arbetet och virkar tillbaka några gånger för att få fram böjningen. Men följer man mönstret och gör precis som där står och provar sig fram lite så förstår man principen ganska snart!
Jag tyckte att även fötterna var kluriga först, men det gick finfint efter en stund när jag med hjälp av alla bilder fått prova mig fram. Det som tog mig längst tid att få till var hur jag skulle gå från fötterna till benen; man lägger ihop två fot-delar baksida mot baksida och virkar ihop dem från vristen (eller handleden) och uppåt. Sen syr man ihop foten och alla tår i efterhand.
Jag skulle kanske inte rekommendera mönstret till en absolut nybörjare, men du Jonna fixar det lätt som en plätt =)
Så vansinnigt söt den var! Kan nästan få en icke-amigurumi-virkare att vilja prova!
SvaraRadera